Generalfel, vantar och en pingvin

Ja, men vi säger så här då: För första gången någonsin begår jag ett generalfel vad gäller salstentor - jag kontrollerar inte var och framförallt när salskrivningen ska vara. FEL!

Då jag packat kaffetermosen, den obligatoriska lakritsen och frukten och tagit på mig de nya fina vantarna beger jag mig på cykeln mot Årsta för att ta pendeltåget till skolan. Relativt ångestfylld inför att vara tvungen att tampas med fraser, satser och fältscheman sms:ar jag en kurskamrat för att fråga vilken sal det är som gäller. Svaret: "Tentan var klockan 9".

Å fan.

Här står jag klockan 12.33 i Årstaberg och känner mig fånig. Det är bara att klampa hem då, trängas med Bitterheten i soffan och se på X-files där Mulder har alldeles för mycket skägg.

Tur att The Hour of the Star av Clarice Lispector kom med posten från Finland i alla fall. Tentan får istället vänta tills den 7 december.

Upptakt

Flera gånger inatt vaknade jag.
Jag klev ur sängen, ut på toaletten. Läste några rader i SH's studenttidning som ligger på trähyllan, bredvid toapappret. Tio minuter senare ligger jag återigen i sängen, tittar ömsom i taket, ömsom ut genom fönstret upp på de upplysta fönstren på kullen. Och så på klockan i mobilen: 01.12. Bredvid mig sover D redan tungt.

Tjugo minuter senare har jag ännu inte somnat, så jag kliver upp, går ut i köket och dricker ett glas vatten. Tillbaka till sängen igen, somnar. Drömmer drömmar om att jag försover mig. En kvinna som är rädd att bli bestulen flimrar förbi i drömvärlden. Hon bär alla sina dyrbarheter fästa nära kroppen, trots att hon bor i en nedsläckt lägenhet på nedre botten. I drömmen är livet bra märkligt.
Jag vaknar flera gånger till och när alarmet äntligen ringer klockan 7.00 är mina ögon grusigare än vanligt. Frukost intas - en tallrik jordgubbssoygurt, medan jag bläddrar igenom DN. Jag knäpper på vattenkokaren, men glömmer att göra te.

Trampar lite senare på cykeln uppför min gata, mot pendeltåget. Trafiken är tung på Södertäljevägen och uppe på E4:an står den still helt.
På perrongen möter jag E, vi språkar lite om dagens grammatikdugga och plankning på vägen till SH.

Väl framme infinner sig lugnet, sittande i bänken i en tyst sal med en tämligen episk panoramavy av den gryende dagen att vila ögonen på. Termos, penna, och M's bullar.
"Klockan är nio, var så goda att börja."