lördag, november 08, 2008

Böckerna och tiden

Det var nog någon gång i begynnelsen, när jag just hade flyttat upp till Stockholm. Det kan också ha varit under den tiden då jag ännu bodde i Linköping, men allt oftare var här och hälsade på min storasyster.

Hur som helst satt jag på perrongen i Blåsut, det var en solig dag och jag satt som vanligt med en bok i händerna, inkastad bland dess sidor och uppslukad av vilken historia orden fogade samman.
En man satte sig bredvid mig på bänken, han kan ha varit i 50-årsåldern kanske. Jag minns inte hans utseende, det var en prydlig man med en smula ålderdomliga men ordnade kläder.
Han tittade på mig och på min bok, lutade sig fram och sade:
"Förr läste jag också mycket böcker. Vill du veta varför jag slutade?"
Jag svarade att jag givetvis ville veta det (jag hör för övrigt till dem som tycker att det är trevligt med folk som talar med en när man möts, fast de inte känner en), varpå han sade:
"Det var när jag insåg att jag aldrig kommer att hinna läsa alla de där böckerna jag vill läsa! Det var då jag slutade läsa böcker..."

Det har stannat kvar det där, vad den där mannen sade.
Det är så mycket jag vill läsa, min att-läsa-lista blir längre och längre, överallt finns böcker som inte hinner läsas, som fingras på och tas med hem, som sparas för att läsas senare men läggs i bokhyllan.
Det stressar mig det där, att det finns så mycket litteratur jag måste läsa. Och så lite tid att lägga på att faktiskt läsa dem. Dock kommer jag aldrig komma till det stadiet att jag slutar läsa helt utav den anledningen.

7 kommentarer:

ka sa...

Å, jag känner en som gav upp av samma anledning. Och jag håller med: hu, så stressigt det är.

marlan sa...

ka: ja, visst är det hemskt?
Jag lär nog aldrig sluta i allafall. Fast det säger jag ju nu, jag är väl relativt ung än. ;)

P sa...

Skymtar jag Kerouac? Är det sant? Välkommen till beat litteraturen. Den höll mig kvar i flera år! Jag älskar dem! Galet mycket! Jag undrar bara hur jag fick tag i allt jag läste, för de bor minsann inte i min bokhylla... Och min diktsamling gav jag bort till extrapappa S...

La Bibliofille sa...

Ack ja, ack ja: litteraturens välsignelse och förbannelse - den är outtömlig.
Vi får inte läsa för att hinna läsa alla böcker, utan läsa, läsa, läsa för att hinna läsa så många böcker som möjligt. Läsa trots allt. Läs Camus Myten om Sisyfos och projicera Dig och Din läsning på hans existentialistiska teorier om den absurda människan, då kommer allt att kännas lättare, jag lovar. Den stund jag insåg att jag (bland annat) med avseende på litteratur och läsning är en absurd människa minns jag som en av de lyckligaste i mitt liv.

marlan sa...

P: jodå det ligger en del beat-författare och dräller. Jag skall dock ta mig igenom Burroughs igen. Jag gav ju upp.

la bibliofille: Åh, ännu ett boktips! ;)
Tackar!

La Bibliofille sa...

Hoppsan! Oavsiktligt ökade jag på Din läslista! *Skamsen*

marlan sa...

Hahaha, ingen fara alls!
Det är en bitterljuv relation jag har till den där listan. ;)