torsdag, januari 15, 2009

Twitter och Rabbit Hole Day

I min snoryra igår ramlade jag över två nyheter.
För det första skaffade jag mig en Twitter, vilken är en slags microblogg. Först frågade jag mig vad en sådan skulle vara bra för egentligen? Vem kan nödvändigtvis vara intresserad av min status (en precis likadan status som man kan fylla i på Facebook) och vad jag gör av mina dagar? Med tanke på att man på Twitter bara har 140 tecken/blogginlägg till sitt förfogande, skapas ordflödet till ett slags staccato, vilket jag i och för sig tycker är en rätt häftig effekt.
Nåväl, som en autonom blogg, kanhända Twitter uppfattas som lite trist, men så kom jag fram till att i kombination med en vanlig blogg är det ett roligt komplement. Så, numera kan man således följa marlan i hennes förehavanden mellan bloggposterna. Planer skapas och ränker smids, filmer ses och arbeten söks.

Det är ett slags Storebror ser Dig Galore, vi människor ser väl mer och mer av varandra i vår tidsålder, samtidigt som våra gränser skärps (i alla fall om jag går till mig själv) mot vad vi egentligen önskar visa upp av oss själva. I och med Twitter kan vi ju verkligen följa minsta steg, om vi nu väljer att göra microbloggen tillgänglig för allmänheten och under förutsättning att man uppdaterar den med saker man faktiskt gör. I och med Facebook riskerar man att bli taggad på foton i tid och otid, vi iakttar varandra mer noggrant nu än tidigare, våra liv blir mer och mer tillgängliga.
Jag skapade min Twitter- blogg med motiveringen att verktyget till stor del är det som jag brukar Facebook till, fast minus alla jobbiga applikationer, inbjudningar till en massa mer eller mindre meningslösa grupper och events samt risken att råka bli taggad och uthängd på foton. Jag ger det ett försök och ser det som ett experiment. Känn er fria att följa mig som inbunden på Twitter! Jag har lagt till den här på Avantgardet, ni ser den högst upp till vänster och jag har även synkat den med mitt Facebook-konto.

Den andra roliga nyheten jag ramlade över igår var att 27 januari är utnämnd att vara Rabbit Hole Day . På grund av Lewis Carrolls födelsedag, som är ovan nämnda datum, uppmanas vi som skriver bloggar att låta fantasin få fritt flöde under 24 timmar. Crisper skriver:
January 27th, 2005 should be the First Annual LiveJournal Rabbit Hole Day. When you post on that Thursday, instead of the normal daily life and work and news and politics, write about the strange new world you have found yourself in for the day, with its strange new life and work and news and politics. Are your pets talking back at you now? Has your child suddenly grown to full adulthood? Does everyone at work think you're someone else now? Did Bush step down from the White House to become a pro-circuit tap-dancer? Did Zoroastrian missionaries show up on your doorstep with literature in 3-D? Have you been placed under house arrest by bizarre insectoid women wielding clubs made of lunchmeat?

Jag tycker det är en ypperlig idé, så jag gör mitt bästa för att sprida ordet vidare, medan jag funderar över vilket kaninhål jag skall trilla ner i natten mellan den 26 och 27 januari.

5 kommentarer:

Lo sa...

The Rabbit Hole Day var en kul idé. Jag gör vad jag kan för att sprida den!

marlan sa...

Lo: Ja, vad kul! Det ska bli roligt att läsa vad alla skriver denna dag.

Anonym sa...

Tyckte också det var en rolig idé så jag ska göra ett försök. Men som jag skriver är det lite tudelat - dels har jag ingen fantasi, dels har jag hört att Carroll inte var guds bästa barn.

Blev inspirerad av din Twitter så jag uppdaterade för första gången på typ 3 månader. :) Får se om jag håller mig kvar där. Har också fasat ut Facebook vid det här laget...!

marlan sa...

Stina: nä, Carroll hade en dragning till småflickor vad jag läst mig till. Ändock har han skrivit god litteratur.
Likaså finns det ju flera exempel på skrivande män, som haft liknande böjelser. Jag tycker väl inte det skall stå i vägen för deras verk?

Jag skall göra ett försök med texten, jag med. Det är en rolig idé! :D

Anonym sa...

Så sant som det var sagt. Jag gillar hans böcker också, särskilt Alice, men det tar udden av det lite. Nåväl, jag kommer nog över det! Böckerna lever som bekant ett eget liv.