torsdag, mars 06, 2008

Om arbetet

Natt på arbetet igen.
B's sömn hörs ut i till mig i vardagsrummet, bakom ljudet av fläkten på laptopen i mitt knä. På bordet bredvid mig - en rykande kopp kaffe att hålla sömnen borta med. Ibland rusar tågen snabbt förbi borta vid stationen utanför fönstret. Natten går långsamt, jag har med mig Makten att se - om kropp och kvinnlighet i lagens namn av Cecilia Åse, att läsa.

Man går ner i puls på natten. Det blir som en slags dvala, som jag till hälften väcks ur om B vaknar och vill ha min hjälp med något. Oftast är det inget speciellt.
Det är inte särskilt ansträngande att vara personlig assistent.

I början minns jag att det var väldigt besvärligt. Det nära arbetet med kroppen upplevde jag som svårt. Att hjälpa henne med de intima angelägenheterna. Gjorde jag något fel, blev jag otroligt ledsen och kände en väldig skam.
Förmågan att kunna hålla avståndet, att inte komma för nära och att veta när jag skall stå tillbaka - det är det som kan vara knivigt. Det är trots allt ett arbete - om än ett väldigt nära och personligt arbete; Jag är i hennes hem, i hennes privata liv. Jag är överallt där hon är- när hon behöver. Ibland får jag privilegiet att lyssna på vad hon har att berätta, ibland hamnar jag emellan om hon mår dåligt över något och då få jag konfrontera det också. Jag kan inte säga att jag inte vill lyssna.
Jag har jobbat hos henne i två år snart. Det är bara på somrarna jag abetar heltid och sedan ett år tillbaka jag arbetat nästan uteslutande natt.

Jag har lärt mig ödmjukhet och respekt på ett annat sätt. Och hur snett samhället är, ur en annan synvinkel än om jag bara tittar på det genom glasögon av ras, kön eller sexuell tillhörighet.
Och det viktigaste av allt; man lär sig att inte beklaga sig så mycket. I den här kontexten har jag det rätt så bra. Jag behöver inte oroa mig om jag ens kommer in genom dörren på caféet därborta, eller att ingången till East Street har ett eller två trappsteg. Jag behöver ingen hos mig 24 timmar om dygnet. Jag kan gå på toaletten själv.

Bild: Mina Äkkijyrkkä. Tyger och porslin från henne finns nu på min önskelista.

Inga kommentarer: