Bokstaven C

Ny utmaning har ikväll kommit upp, medan jag suttit i godan ro och spelat Super Smash Bros. Brawl. Det är verkligen skitkul med tv-spel. Jag har inte haft något intresse förrut, inte sedan jag fick mitt Nintendo 8 bitar av pappa då jag var 8-9 år gammal. Det håller ännu, 20 år efteråt, jag har kvar det hemma hos pappa och ungarna på hans gata brukar komma in till han och hans sambo och spela de gamla spelen om dagarna. Även jag gör det såklart, då jag är hemma och hälsar på. Jag är mest fascinerad över att det fungerar ännu. Andra spelkonsoller har inte intresserat mig sedan dess - förrän nu. Nu är jag nämligen helt fast.

Utmaning var det nu - bokstaven C.
Ett verk är lättast att komma på, jag tänker först på Coraline av Neil Gaiman. Jag läste den först på engelska för några år sedan. Det var efter att Neil Gaiman haft en uppläsning på SF-bokhandeln i Gamla Stan. Jag var där med en kamrat - som jag inte längre har kontakt med - och gick därifrån med Coraline, The Day I swapped my Dad for two Goldfish och Neverwhere.
Coraline är en barn/ungdomsbok som rör sig mellan skräck och fantasy. Den handlar om den runt tio år gamla Coraline som flyttar in i ett ny lägenhet med sina föräldrar. I lägenheten hittar hon en igenmurad dörr. Vid ett tillfälle, när Coralines föräldrar inte finns i lägenheten, låser hon upp dörren och finner då att tegelmuren är borta och att dörren leder in i en lägenhet som mer eller mindre är en exakt kopia av deras egen, sånär som på gråare färgskala och andra smärre olikheter. I den andra lägenheten finns även en mamma och en pappa. De benämns och presenterar sig som den andra mamman och den andra pappan. De ser nästintill ut som hennes egna föräldrar sånär som på ögonen, som istället för ögon är svarta knappar. De vill inget hellre än att Coraline skall bo hos dem och i början tycker flickan att detta nog är rätt spännande, men när den andra mamman tar hennes föräldrar tillfånga, ändras snart den åsikten.
Coraline är verkligt spännande och jag valde även att skriva en C-uppsats om den på litteraturvetenskapen. Riktigt roligt (och jobbigt) var det att nörda ner sig i ett enda verk och analysera det sönder och samman.
Det som är trist med den svenska utgåvan av boken är att de suveräna illustrationerna (av Dave McKean, som Neil Gaiman ofta samarbetar med) inte är med. Dessa gör historien ännu mer obehaglig och jag minns att jag frågade mig själv under uppsatsarbetet om varför dessa inte togs med i den svenska översättningen. En annan intressant sak är att vuxna som läser Coraline, finner den desto mer obehaglig än de barn som läser den.
Vidare skall boken bli animerad film och släppas under 2009. Det känns onekligen intressant.

En författare på bokstaven C skall också presenteras.
Jag väljer att lyfta fram Thordis Claessen, vars bok Icepick - Icelandic Street Art jag köpte med mig hem från Island tidigare i år. Han presenterar i boken - med text och bild - olika konstnärer man kan se på Reykjaviks väggar. Det är oslagbar konst som inte undgår någon. Det är väl värt att ägna tid åt, i alla fall för dem som anser att grafitti endast är klotter och förfular stadslandskapet. Kanske inte detta räknas som litteratur i ordets korrekta bemärkelse, men jag blev så tagen under min resa att jag vill basunera ut och sprida ordet (och bilderna) till alla.