Fotografering

Av en händelse råkade jag hos Snowflake läsa om en fotoutmaning som cirkulerar just nu. den tionde bilden i ens fotokatalog skall uppvisas. Avantgardet ligger ju lite på is, tills vidare. Aktiviteten här är inte direkt översvallande eller speciellt litteraturfokuserad.

Jag tycker i alla fall om att ta kort, jag har med min lilla kamera överallt. Mitt bidrag till denna utmaning är faktiskt fantastiskt passande, då den tionde bilden i ordningen var just denna - min favoritplats i Stockholm:

Att skriva (ett gammalt fragment)

Tonerna från de små högtalarna får dig att minnas tillbaka. Skärmen framför dig tas upp av ett stort vitt dokument. Det är meningen att du ska fylla det med ord, med en berättelse – mening. Du ska ha tematiken klar för dig, du ska grunda och utveckla karaktärer samt byta perspektiv.
I köket har du ställt äggklockan på sextio minuter, ett trick för att få dig att skriva bättre. Du läste det i en författarblogg du gillar, för några veckor sedan. Diverse skrivartips tillhandahölls där och ett av dessa var att ställa en äggklocka och därefter skriva tiden ut – tills den ringer.


Medan kaffet kallnar i koppen på skrivbordet och regnet trummar mot fönstret - tänker du.


(höst 2009)

Med blicken riktad mot hösten innan sommaren ens kommit

Nu är det gjort.
Håll nu tummar, tår och tentakler för att jag kommer in. Senast den 21 juni ska min kompletterande kandidatexamen lämnas in.

Sju fakta om Linda a.k.a marlan på Avantgardet

Snowflake tycktes vara glad för min återkomst till bloggen. Eller så är detta kanske en hint om att jag ska komma tillbaka?
Hon gav mig i varje fall en så kallad award på sin blogg, vilken går ut på att jag ska avslöja sju intressanta fakta om mig själv. Orsaken till denna award? Jag skrev ett inlägg om Kindred av Octavia Butler, så att Snowflake var tvungen att läsa henne och därmed upptäcka hur otroligt bra Butler är.
Nog utgör dessa sju fakta ett ganska lätt ämne att ta sig an, när jag ska försöka hitta tillbaka till rytmen med vilken jag skriver inläggen på Avantgardet. Jag ger det ett försök.

1. Jag är extremt mörkrädd. Om jag är ensam hemma kan jag aldrig släcka lampan då jag ska sova. Jag tror inte på monster under sängen, men jag finner mörker fantastiskt obehagligt och upplever att jag får svårt att andas. Jag kan inte gå in i ett mörkt rum, inte ens om det är soprummet mitt på dagen.
   
2. En utav mina texter har blivit publicerad i ROKS tidning Kvinnotryck, 2004. Den var även med i specialutgåvan vid 20-årsjubiléet.
3. Jag har varit vegetarian sedan 11 års ålder och jag har nu levt större delen av mitt liv - grönt. Till ämnet hör också att jag varit med i Djurens Rätt (dåvarande NSMPD) sedan 9-10 års ålder.
4. Jag har slagit Jante på käften i och med att jag startade min butik på Etsy i skiftet November/December 2009. 6 försäljningar + en och en halv månad senare inser jag att jag faktiskt kan det jag gör, att jag har uppbackning från både vänner och främlingar och att jag nätverkar på ett sätt som jag aldrig har nätverkat förr. 
5. Jag har väldigt gröna fingrar och har börjat drömma så smått om ett litet hus vid skogens slut (fast helst nära tunnelbanan, helst i Midsommarkransen) eller en liten kolonilott. För tillfället trängs fyrtiotalet olika växter på mina och D's 59 kvadrat.
6. Jag är nybliven administratör på teambloggen Hearts and Hands United. Vi en grupp hantverkande kvinnor med butiker på Etsy som gått samman för att hjälpa och stötta varandra i våra verksamheter. En av medlemmarna i HHU är Tasha LaRae som sjunger i Arrested Development.
7. Jag brukar arbeta idellt på Tellus Bio och Café i Midsommarkransen, på Chimos Vänkväll en gång i månaden. Dessa kvällar finner man mig i kassan där jag tar betalt, öppnar ölflaskor med en väldig fart samt delar ut mat till gästerna. Kommer ni dit någon gång - säg hej vettja!

Det var det. Intressant, tjaa.. kanske det. Jag hade roligt då jag skrev det i alla fall.
Enligt instruktionen skulle jag skicka vidare denna award till sju bloggar. Faktum är att jag inte vet om jag ens känner till sju bokbloggar längre. Jag har varit borta härifrån alldeles för länge och de flesta av bokbloggarna känner jag numera bara via Twitter.
Jag låter detta inlägg vara som det är och tackar Snowflake för handtaget till skrivardörren.

Kära litteraturvänner

Bloggen fortsätter sova.

Jag tittar till den ibland, drar upp täcket en bit och klappar den lite över den lena ryggen. Så vänder jag på klacken och tassar ut igen.

Andra projekt har tagit vid. Jag pendlar mellan att vilja stänga om bloggen och att fortsätta skriva i den.

Kanske borde jag fokusera på det skapande och det kreativa - hellre än att vara bunden vid att prestera felfria och läsvärda texter om litteratur.

Jag hinner knappt läsa, då jag börjat studera igen. Den gamla vanliga valsen med andra ord. Uppsala drar närmare - målet är där borta på andra sidan sommaren.

Tills vidare ber jag er ta en titt på det senaste tillskottet till butiken - bokmärken.

Psst

Jag ser att det ännu är tre personer som följer den här mycket sömniga litteraturbloggen.
Jag skriver inte så mycket om böcker längre. Jag hinner inte ens läsa det jag själv vill, för tillfället.
Den senaste skönlitterära boken i min hand var Orhan Pamuks Snö. Jisses, vilken sömning historia! Nobelpristagare i all ära, men snälla nån, snälla författare: våga korta ner romanen!
Jag har istället gått upp i handarbetandet och tipsar härmed om min Etsy-butik, där virkade och stickade ting av mindre och större mått skall säljas.
Ni som följer min Twitter och kanske även min Tumblr känner redan till mina planer och förehavanden.

Avantgardet får fortsätta slumra några månader till. Det är ju trots allt vinter.

Generalfel, vantar och en pingvin

Ja, men vi säger så här då: För första gången någonsin begår jag ett generalfel vad gäller salstentor - jag kontrollerar inte var och framförallt när salskrivningen ska vara. FEL!

Då jag packat kaffetermosen, den obligatoriska lakritsen och frukten och tagit på mig de nya fina vantarna beger jag mig på cykeln mot Årsta för att ta pendeltåget till skolan. Relativt ångestfylld inför att vara tvungen att tampas med fraser, satser och fältscheman sms:ar jag en kurskamrat för att fråga vilken sal det är som gäller. Svaret: "Tentan var klockan 9".

Å fan.

Här står jag klockan 12.33 i Årstaberg och känner mig fånig. Det är bara att klampa hem då, trängas med Bitterheten i soffan och se på X-files där Mulder har alldeles för mycket skägg.

Tur att The Hour of the Star av Clarice Lispector kom med posten från Finland i alla fall. Tentan får istället vänta tills den 7 december.

Upptakt

Flera gånger inatt vaknade jag.
Jag klev ur sängen, ut på toaletten. Läste några rader i SH's studenttidning som ligger på trähyllan, bredvid toapappret. Tio minuter senare ligger jag återigen i sängen, tittar ömsom i taket, ömsom ut genom fönstret upp på de upplysta fönstren på kullen. Och så på klockan i mobilen: 01.12. Bredvid mig sover D redan tungt.

Tjugo minuter senare har jag ännu inte somnat, så jag kliver upp, går ut i köket och dricker ett glas vatten. Tillbaka till sängen igen, somnar. Drömmer drömmar om att jag försover mig. En kvinna som är rädd att bli bestulen flimrar förbi i drömvärlden. Hon bär alla sina dyrbarheter fästa nära kroppen, trots att hon bor i en nedsläckt lägenhet på nedre botten. I drömmen är livet bra märkligt.
Jag vaknar flera gånger till och när alarmet äntligen ringer klockan 7.00 är mina ögon grusigare än vanligt. Frukost intas - en tallrik jordgubbssoygurt, medan jag bläddrar igenom DN. Jag knäpper på vattenkokaren, men glömmer att göra te.

Trampar lite senare på cykeln uppför min gata, mot pendeltåget. Trafiken är tung på Södertäljevägen och uppe på E4:an står den still helt.
På perrongen möter jag E, vi språkar lite om dagens grammatikdugga och plankning på vägen till SH.

Väl framme infinner sig lugnet, sittande i bänken i en tyst sal med en tämligen episk panoramavy av den gryende dagen att vila ögonen på. Termos, penna, och M's bullar.
"Klockan är nio, var så goda att börja."

Höstplaner

Hösten är på väg, fastän jag idag kunnat ligga bararmad ute i hängmattan på balkongen och läst.
Svenska Akademiens språklära, smaka på den ni go'vänner.
Varm var solen och den analkande hösten/vintern kändes trots all snårig grammatik, avlägsen.

Jag läser noveller av Hjalmar Söderberg, Lars Ahlin och Pär Lagerkvist. Jag reflekterar över vad jag tycker om med dessa och vad det är som gör att jag inte tycker om hos Sonja Åkesson och Rita Tornborg. Jag filar lite på mina texter om ensamma benproteser och sunkiga lägenheter i Berlin.

Två biljetter är förövrigt bokade och betalda till Claire Castillon. Hon kommer till Internationell författarscen på Kulturhuset i Stockholm, den 8 oktober. Jag skall dit och lyssna på henne tillsammans med Fröken C, min frankofila vän. Efter författarsamtalet ser jag fram emot ett par glas rött vin och samtal med ovannämnda Fröken om litteraturen. Hösten på detta sätt, är välkommen.

Uppdaterad September-anteckning

Från och med nu är det lika bra att den skara av läsare jag har knappar in och sparar adressen till min Inbundna Tumblr. Det försiggår mer litteraturrelaterad aktivitet där, när jag för närvarande inte finner tillräckligt mycket inspiration/tid för att skriva långa välformulerade blogginlägg på Avantgardet.