Visar inlägg med etikett Humor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Humor. Visa alla inlägg

onsdag, december 24, 2008

Santaland diaries


Santaland diaries är en utmärkt samling bestående av sex julberättelser av David Sedaris. Det är verkligt svart humor, sarkasm, fullkomlig galenskap som ryms inom de 138 sidorna.
I den första berättelsen jobbar David som tomtenisse i SantaLand, beläget i ett köpcentrum. Det är absolut förnedring, rasism och sexism, svettiga tomteskägg, skrikande ungar och nerkissade tomteknän, hysteriska tomtenissar och ännu mer hysteriska föräldrar ju närmre julen vi kommer. Hör bara:

Interpreters for the deaf came and taught us to sign, ‘MERRY CHRISTMAS! I AM SANTA'S HELPER.’ They told us to speak as we sign and to use bold, clear voices and bright facial expressions. They taught us to say, ‘YOU ARE A VERY PRETTY BOY/GIRL! I LOVE YOU! DO YOU WANT A SURPRISE?’ My sister Amy lives above a deaf girl and has learned quite a bit of sign language. She taught some to me and so now I am able to say, ‘SANTA HAS A TUMOR IN HIS head THE SIZE OF AN OLIVE. MAYBE IT WILL GO AWAY TOMORROW BUT I DON'T THINK SO.'(s. 10)

Utöver denna strålande inledning som får mig att både flina brett och känna en smula ångest, delges vi glada julhälsningar från familjen Dunbar (med många !!!!!!). Brevet är minst sagt uppskruvat och skrivet med de allra bredaste och mest påklistarde leendena som av någon anledning får mig att tänka på folk som i hemlighet plågar ihjäl små djur eller utnyttjar riktigt små barn. Mina associationer är skarpt färglagda och blinkar som i alla dessa olika smaklösa ljusdekorationer.
De följande historierna fortsätter och jag minns att jag läste, som jag skrev ovan, både med ett leende och samtidigt lätt chockad över de vidrigheter karln vräker ut på bokens sidor. Familjer som tävlar i välgörenhet på de mest bisarra vis, julspel i skolan och dess undermåliga innehåll och framförande, fantastiska organdonationer...
Min favorithistoria är nog Dinah, The Christmas Whore. Sedaris skriver om när hans syster Lisa bjöd hem en av sina medarbetare - en prostituerad, äldre kvinna - till familjens hus. Systern arbetade vid tillfället på ett café som anställde många människor med ett kriminellt förflutet. Minnet, som återges avslutas med en stor dos värme:

Up and down our street the houses were decorated with plywood angels and mangers framed in colored bulbs. Over on Coronado, someone had lashed speakers to his trees, broadcasting carols over the candy-cane forest he'd planted beside his driveway. Our neighbors would rise early and visit the malls, snatching up gift-wrapped Dustbusters and the pom-pommed socks we used to protect the heads of golf clubs. Christmas would arrive and we, the people of this country, would gather around identical trees, voicing our pleasure with warm cliches. Turkeys would roast to a hard, shellacked finish. Hams would be crosshatched with x's and glazed with fruit - and it was fine by me. Were I to receive a riding vacuum cleaner or even a wizened proboscis monkey, it wouldn't please me half as much as knowing we were the only family in the neighborhood with a prostitute in our kitchen. From this moment on, the phrase "Ho, ho, ho" would take on a whole different meaning; and I, along with the rest of my family, could appreciate it in our own clannish way.
It suddenly occured to me.
Just like that. (s. 91-92)

God jul gott folk.

onsdag, november 12, 2008

Larson

Bara en liten tanke för alla som har hund.
Gary Larson och hans The Far Side är för övrigt utmärkta serier som jag borde läsa mer av.
Dessvärre har de ju slutat tillverka de där roliga väggkalendrarna som alltid fanns förrut, ni vet sådana som man sliter av en dag i taget?
Ondskefullt tycker jag eftersom man behöver lite serier om djur och insekter och vetenskapsmän och allmänt depraverade personer - varje dag.

söndag, november 02, 2008

30 sekunders-kaniner

Jag satt hopkurad nedanför bokhyllan och förde in mina böcker på LibraryThing och snubblade återigen över den utmärkta 80 romaner för dig som har bråttom  av Henrik Lange. I denna seriebok presenteras flera litterära storverk genom att på blott fyra serierutor per roman, redogöra för dessas handlingar. Det är hemskt roligt att "läsa" allt från Sagan om ringen, Naked lunch, Bibeln, Mina drömmars stad och Godnatt Alfons Åberg.

Greppet att på så här vis komprimera böcker, påminner mig om Angry Alien Productions som gör animerade parodier av filmer, med kaniner i alla roller, på 30 sekunder. Här finns godingar som Exorcisten, No country for old men, Brokeback mountain
Titanic har banne mig aldrig varit så bra som när den är skapad på 30 sekunder, med kaniner!
Mycket nöje!

torsdag, oktober 30, 2008

Obsessive-Compulsive Bookworm

Dagens test, som jag hittade hos Läser & Funderar. Mitt resultat är kanske inte helt långt från sanningen ändå? Föga överraskande.

What Kind of Reader Are You?
Your Result: Obsessive-Compulsive Bookworm
 

You're probably in the final stages of a Ph.D. or otherwise finding a way to make your living out of reading. You are one of the literati. Other people's grammatical mistakes make you insane.

Dedicated Reader
 
Book Snob
 
Literate Good Citizen
 
Non-Reader
 
Fad Reader
 
What Kind of Reader Are You?
Quiz Created on GoToQuiz


Det är blött och kallt ute. Lola skjuter axlarna (om man nu kan säga att en hund har axlar?) upp mot skyn, när vi promenerar. Hon kisar med ögonen och viker öronen bakåt. Att gå ut är inget vidare nu.
Jag kurar hemma med Tetris, drömmer om cyklar. Fick i födelsedagspresent pengar till en cykel. Jag saknar att cykla och numera bor vi såpass nära stan att man kan cykla dit på en kvart.
Så jag drömmer om cyklar, en grön Skeppshult Natur eller en blommig Electra Cruiser kanske? Eller kanske en cruiser med eldsflammor skulle passa en marlan bättre? Med eller utan cykelkorg, men med en förjäkla bra ringklocka. När våren kommer skall jag susa över Liljeholmsbron, in till söder och fika, kanske åka och simma, gå till biblioteket?

onsdag, augusti 06, 2008

Mitt hemliga liv

Solen skiner från en blå himmel. Sanden känns het under fötterna, medan jag springer genom öknen. Ja, det är varmt, svettdropparna stänker ner i sanden medan jag springer.
Jag slår till en box, ut poppar en röd svamp som jag äter och växer till dubbla storleken. Jag hittar gyllene mynt lite här och var.
Jag springer vidare och plattar till en Goomba, ilsket stirrande på mig med kritvita tänder. Lite som en bulldog korsad med en svamp.

Lakitu slänger Spiny Eggs från ett moln på himlen, de slår i marken omkring mig och kläcks till taggiga varelser. Jag råkar få en på mig och krymper tillbaka till lill-jag igen. Skit!! Jag kastar mig upp på Lakitu, knuffar ner honom och stjäl hans moln. Sucker, ät bajs!!
Jag stiger högt mot skyn och fångar rikedomar. Utsikten över den vidträckta öknen är magnifik. Långt bort syns palmer och gigantiska pyramider. Plötsligt vittrar molnet sönder under mina fötter och jag faller neråt... ner,ner, rakt i tandprydda käftarna på en gigantisk blomma som slukar mig med hängselbyxor, keps, mustasch och allt...

D kom hem tidigare från jobbet i måndags eftermiddag. Jag vaknade och stapplade yrvaken ut i köket där han lämnade över ett paket. Jag förstod ingenting. Paket till mig?Jag kliade mig i ögonen och öppnade.
I paketet låg ett nytt Nintendo DS Lite och två spel; New Super Mario Bros. och The World Ends with You. Samt ett svart och rosa fodral, att ha konsolen i. Tyvärr var de helrosa konsolerna slut, talade D om. Det fick bli en svart. Ingen var gladare än jag för det färgvalet.

Så, på jobbet inatt gör jag ovanstående: äter svamp, färdas i kloaker och slår sköldpaddor på käften. Och apropå Super Mario Bros, kolla här. Inte för att jag skulle vilja ha det så hemma, men det är ändå fräckt!
Har även fått ett tips via Bokhora. Tori Amos-låtar tolkade i serieform! Jag blir också sjukligt exalterad och måste beställa Comic Book Tattoo Tales snarast möjligast!

tisdag, mars 11, 2008

Miss Universum - Du är ju bäst!


Jag får psykbryt på alla gamla stora tänkare. Det är skandal att de fortfarande är så populära. Men det är ju tryggt för vissa gubbar som inte orkar tänka själva att ha sin egen lilla stora tänkare hemma i en guldbur som dom kan putsa varje dag med någon fin sidentrasa t. ex. Om man är lite rädd och ängslig kan det vara skönt att ha Freud som en snuttefilt hela livet. Som en tjock pläd att slänga över allt och alla när det blir jobbigt.
- Miss Universum


Jag fick paket från Bokus idag. Bland annat Miss Universum - samlade texter och bilder 1997-2005 av Catti Brandelius.
Jag gillar henne. Hon är suverän. Ingen trampar på Miss Universum, hon har alltid något smart och klurigt att säga till sitt försvar.
I texten jag citerar går hon igenom de stora stora tänkarna och filosoferna och deras ofta kvinnoföraktande tankar. Dessa som vi ännu matas med i skolor och på universitet; Rousseau, Freud, Aristoteles, Platon... Det är mycket underhållande läsning.
En sak som stör mig lite är varför man alltid måste vara rolig. Varför kan man inte framföra kritik
(underförstått: feministisk sådan) mot samhället, utan att vara rolig? Nä, för då är man säkerligen besvärlig. En besvärlig och otäck, manshatande feminist. Och det vill ju ingen kvinna vara eller hur (lägg här till en djup suck från undertecknad)?
Jag tänker också på Joanna Rubin Dranger och hennes suveräna serier om Fröken Livrädd, Fröken Märkvärdig, Askungens syster och Lyckostpulvret.
Samtidigt tycker jag det är en bra strategi, att med ironi och humor punktera; att tvinga folk att tänka efter. Förhoppningsvis får det någon att öppna ögonen och se hur sned världen är.
Jag kryper ner i sängen med Miss Universum. Det är bra med lite paus från all skit som jag läser om i skolan:

Nej, det börjar väl bli dags att rensa upp i filosofträsket, sa jag till min professor häromdagen. Vi kanske ska ta in några andra stora tänkare som vill något annat.
Nej, nej nej, det går inte, det är ju kulturarvet, sa han och sen fick han bråttom och sprang hem för att putsa sin guldbur. I den hade han Heidegger som måste ha tre olika sorters frön varje dag.