Visar inlägg med etikett Fataneh Farahani. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Fataneh Farahani. Visa alla inlägg

lördag, maj 10, 2008

Nattläsning med styng av ironi

Nattens lektyr består av Diasporic Narratives of Sexuality -Identity Formations among Iranian-Swedish Women av Fataneh Farahani.
Det är en etnologisk studie av hur iranska kvinnor (födda i Iran och utflyttade till Sverige) förhåller sig till (sin) sexualitet. Hur de iransk/svenska kvinnor i studien ständigt förhandlar och omförhandlar med det rådande systemet. Det är berättelser om bröder som håller sina systrar om ryggen, eftersom de uppenbarligen inte har samma förutsättningar som dem. Det är berättelser om kravet på oskuld och rekonstruerandet av mödomshinnor inför bröllopsnatten. Det är berättelser om att inte få veta vad (heterosexuellt) sex är, att inte veta vad menstruation är, hur barn blir till (vilket jag iofs själv inte fick någon direkt information om heller, mer än i skolan föstås).
Det är också berättelser om motstånd och strategier, taktiker. Där det finns makt finns också motstånd, det är nog (enligt mig) det viktigaste Foucault kom fram till. Och att i och med förbudet finns en gräns att gå över, en vilja att trotsa förbudet. I ett samhälle som har förbud finns en tendens att det som är förbjudet överdrivs och breder ut sig mer, men under andra former.
Det är ingalunda förtryckta kvinnors vittnesmål jag läser. Enligt den officiella västerländska diskursen är muslimska kvinnor det, förtryckta och underkuvade. Det är de uppseendeväckande fallen vi (allmänheten) får ta del av, det är stereotyperna som formar vad vi ska tycka. Det är stigmatiseringar.
Och ja, om vi bara tittar på dem som har det "sämre" (med västerländska ögon sett) och ständigt jämför på det viset, behöver ingen i västvärlden titta på sin egen bakgård och börja rensa upp där. Förresten så har vi det ju bra i Sverige. Det är ju Världens Mest Jämställda Land. Mammorna har det bäst här, så sluta klaga så förbannat. Genom sådana här artiklar reproduceras föreställningen om att vi ska vara nöjda med vår lott, för vi hade ju kunnat vara kvinnor någon annanstans. Tur att vi bor i det civiliserade och förträffliga västerlandet, visst? Det är ju invandrarna det är fel på eller hur? När de kommer hit och inte vill anpassa sig till vår västerländska livsstil. För den är ju det rätta; kristendomen är bra, islam är fel. Väst är bra, öst är dåligt. Vit är bra, svart är dåligt. Deras kultur är fel, vår är rätt. Ja, ni förstår säkert.
Det är intressant med diskurser och hur vi snarare formar världen utifrån vad vi talar om och hur vi talar om det, snarare än att vi genom språket avbildar hur vi upplever världen. Foucault och poststrukturalism är prima ...Även om Foucault, i Farahanis bok, får sig en känga för sina mycket orientalistiska och etnocentriska brister, gällande Iran.

Om en månad är terminen slut. Tänka sig.
Jag kommer att få läsa vad jag vill. Kanske kommer jag heller inte vara lika arg och irriterad över vad jag läser då heller. Kanske kommer jag inte irritera mig så mycket på okunniga människor som uttalar sig om att människor är på ett visst vis för att det är kulturellt betingat, för att de kommer från "den delen av världen där man gör så".