Att bli uppmanad av Bob Hansson

Finns det någon bättre ursäkt
att slippa ta itu med sig själv än att ihärdigt
och med den största målmedvetenhet
nästan ta itu med sig själv

Ansvar.

Gudarna ligger i startgroparna idag.
Gudarna ligger alltid i startgroparna.
De börjar få ont i knäna.
De vill att du säger det nu
att du ställer dig upp med pistolen i handen
klara färdiga gå
handen på avtryckaren dånet i luften
de vill att du inte längre håller dem
tillbaks.

De vill helt enkelt att du sätter igång nu.

- Bob Hansson, ur Halleluja Liksom

Jag behöver mer poesi. Jag behöver leta fram min Bob Hansson-samling. Jag behöver packa upp alla mina böcker. Jag behöver omedelbart flytta mig framåt ett par hundratusen kilometer.
För mycket tid har gått åt till att gå runt och sparka löv och vara bister över mörkerhelvetet som stadigt kommer närmare. Likt löv och snö på pendeltågsrälsen och med detta fenomen medföljande förseningar, händer det varje år. Jag borde inte bli så tagen på sängen varenda gång.

Pocketprasslar-boken är spännande. Det är något med kombinationen vatten och död som är extremt otäckt. Det är något med gamla tanter som bakar bröd, smackar med läpparna, har små stenar i fickorna och talar med andarna som är så betryggande.
Dessvärre är all lakrits slut nu; snörena har omsorgsfullt knutits i knutar och flätor, innan de ätits upp. Kvar finns chokladen och mer än halva boken.