onsdag, februari 18, 2009

Ett mycket ljuvt farväl

Adjö Pamela.
Nu förpassar jag dig, ditt dånande och din dygdiga gudsfruktan till kurslitteratur.se och Bokbörsen och hoppas att du kan glädja (eller förmodligen tråka halvt ihjäl) någon annan litteraturstudent som tvingas läsa om dina vedermödor och din kamp mot och fostran av Den Unge Herrn.
Du förespråkade att värna om dygden och moralen till vilket pris som helst, du ville hellre klä dig i trasor och dö tusen gånger om än att leva ovanför ditt stånd och mista din älskade heder och dygd.
Det var en långdragen relation vi hade du och jag och den var definitivt inte helt lätt eftersom vi ofta hade skilda tankar kring vad man i egenskap av kön och klass skall tvingas stå ut med. Enligt min mening utsattes du för regelrätta övergrepp av en överjävlig överklasslyngel och borde ha tagit tjänst någon annanstans, men du framhärdade tappert och dånade dig igenom övergrepp efter övergrepp.

I slutänden gifte du dig trots allt med Den Unge Herrn, vars uppvaktande av dig var tämligen smaklöst och vidrigt, ibland försökte han rentav tvinga sig på dig, men du betvingade honom genom att ropa på nåd och din käre Guds Försyn. Du blev således Fru på herrgården, trots att du själv hade en så fattig bakgrund. Överklassen såg inte med blida ögon på ert äktenskap. Genom din gudstro och din önskan om att bevara hedern, lärde den Unge Herrn sig att bli en bättre och mer ödmjuk man. I enlighet med tidens filosofi var du en form av öm men hård moder som betvingade mansodjuret i honom.
Sensmoralen med din historia är att bara man håller på sig så kan man komma hur långt som helst, bara dygden är i behåll förtjänar man att resa sig ovanför sitt stånd, men man skall alltid vara tacksam inför sina föräldrar, de som har en högra klass än en själv och inför Gud.
Dock fick du prinsen och rikeddomen och till på köpet en liten son. Inte för att jag vet hur du lyckades producera honom med dygden i behåll, men jag är glad att slutet blev gott.
Nu hoppas jag innerligt att jag slipper se dig igen, men tills jag mot all förmodan gör det igen förbliver jag

din innerligt flitiga Litteraturstudent
L.

Inga kommentarer: